"det är inte lätt att vara kvinna"

Idag bussade jag bort till Biltema och införskaffade en cykel. Tråkigt nog var inte cykeln monterad utan jag fick den i delar i en kartong. Mannen som hjälpa mig sa att om jag ville ha den monterad fick jag lämna kvar den och få den monterad för 300 kroner och hämta den på måndag så han uppmande mig att montera den själv på plats eftersom det inte var så svårt. Först kände jag mig skeptisk och såg framför mig hur jag cyklar över våldtäktskyrkogården till friskis och ena hjulet trillar av, jag slår i marken och spräcker skallen och ingen finner mig förrens dagen där på när någon är på väg för att lägga blommor på sin bättre hälfts grav. Jag beslutade mig tillslut för att lite på min enorma armstyrka och montera ihop den själv för vem vill betala för att få det gjort när man kan göra det gratis med livet som insats?

När cykeln var betald frågade jag vart man fick montera den för jag hade såklart trott att det var i ett speciellt rum men killen som jag nämnde tidigare gav mig en låda men verktyg och sa att jag skulle göra det någonstans mellan kassan och utgången. Ett litet säljtrick kanske? Jag plockade i alla fall upp cykeln där och började skruva. Först kom den en söt lite gubben och ställde tusen frågor om cykeln och mig och frågar till slut om jag ska cykla hem på cykeln. Javisst svarade då jag. Gubbens fru kommer och han utbrister "Har du sett Berta, tjejen här sitter och monterar en cykel och hon ska cykla hem på den!". Jag gjorde nog hans lördag. Senare när jag skulle montera på framhjulet, vilket inte är så lätt när man måste hålla upp cykeln samtidigt som jag ska skruva på det (för såklart kom jag inte på förräns nu att jag kunde ha vänt den upp och ned), kom en annan gubbe och hjälpte mig. Han var också riktigt snäll och jag tackade så mycket när vi fått på hjulet. Hans svar på det var några huvudskakningar och "det är inte lätt att vara kvinna". Jag blev så ställd att jag inte kom för mig att säga något vilket är rätt synd, hans ögonglob hade klätt min skruvmejsel alldeles utomordentligt. Mina föräldrar gjorde uppenbarligen ett hemskt fel val på könsfabriken: de valde en vagina men medföljande dretbethet framför en penis med medföljande händighet och suveränitet. Den mannen måste vara hemskt trångsynt eller bara stött på dretbeta kvinnor och i så fall får jag väl be om ursäkt ifall jag spädde på den synen. Förlåt herrn, det var inte mening. Hädan efter ska jag åka rullskridskor vart jag än ska, risken är betydligt större att jag dör och därmed frigör mina medmänniskor från min talanglöshet och så behöver de inte monteras, bara träs på foten. Och det är ju nåt alla vet, om det är nåt vi kvinnor kan så är det ju skor. Gosh, alla dessa könsroller knäcker mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0