Grundkurs i genusmedvetenhet- av Lady Dahmer
Denna text är direkt kopierad från Lady Dahmers blogg, från det här inlägget. (Det är alltså inte jag som skrivit den!) Detta är numera en av mina favoritbloggar som alla borde kolla in för hon säger så mycker och så bra! (:
"Jag har märkt att väldigt många har svårt att förstå vad det är när man pratar kön. Många föväxlar det sociala könet; våra könsroller med det biologiska och blir upprörda då de tror att genus handlar om att göra människor könslösa. Själva begreppet könsroll är svårt att förstå då det för många hänger ihop med det faktiska könet.
Till skillnad från vår sexualitet som vi föds med så kommer våra könsroller utifrån. Vi påverkas av en rad olika influenser och formas genom socialiseringsprocessen under vår barndom och tidiga ungdom.
Det börjar liksom redan vid födseln; studier visar att vi svarar fortare på en flickas skrik än en pojkes, men en pojke får oftast amma mer och längre än flickor. Flickor får även mer kramar och närkontakt och jag vet att föräldrar runtom i landet protesterar; jag kramar mina söner! Och ja det gör ni säkert, men flickor får generellt MER av det. Både från sina föräldrar och sin omgivning. Att pojkar uppmuntras mer att prova nytt och att vara fysiska vet ni säkert och det börjar redan när de ska börja gå och utforska världen. (Sen så råkar män statistiskt sett ut för fler och allvarligare olyckor, kanske för att de aldrig fått höra att de ska vara försiktiga?)
Flickor får också generellt mer uppmärksamhet för sitt yttre medans pojkar får mer för sina prestationer. Även om en komplimang i sig inte är skadlig "Va söt du är idag!" så upprepad om och om igen regelbundet sänder det budskapet till flickorna att de är mest uppskattade för sitt yttre. Pojkar å andra sidan får ofta en massa uppmuntran för vad de kan; "Vilken stor och stark pojke du är som kan klättra!" Föräldrar uppmuntrar generellt sina pojkar att leka tuffare, ta risker och våga medans flickor oftare får höra att de ska vara försiktiga och ta det lugnt. Och det formar oss.
När ungarna sen blir större så kommer ju leksaker och barnprogram och vänner in. Leksaker riktar sig ganska tydligt till vardera könen; pojkar förväntas gilla (och vara) äventyrliga och aktiva leksaker medans flickor antas gilla passiva och pyssliga lekar. (och därför undviker jag att ta med Ninja till leksaksbutiker) Pojkar har t.ex inga "dockor" utan då kallas de för "actionfigurer". (Ett tips är att ni faktiskt kallar era ungars actionfigurer för just dockor)
Kläderna uppmuntrar även de olika sorters lekar. Pojkars kläder som kommer i mörka grådassiga toner och slitstarka rymliga tyger kan man kravla omkring på marken med, ramla med och klättra med. Flickors kläder i mer delikata material och ljusa pastellfärger där smuts syns på och som lättare går sönder (och även sitter tajtare och mindre bekvämt) funkar fint när man pysslar eller leker lugnare.
Sen kommer ju omgivningen in; förväntingar och fördomar vi har kring könen och hur det påverkar vårt bemötande av varandra och då speciellt barn som är i sina formativa år.
Här spelar även normer en stor roll för barn vill passa in och göra kön på rätt sätt. Vi är flockdjur och anpassar oss lätt till samhällets ideal. Barn kan behöva stöd att våga bryta det, våga stå emot, våga vara sig själva.
Hur fria är ungarna att utveckla sina personligheter när allt runt om kring dem är så tydliga med vilka mallar som finns och vilka regler som gäller? Hur fria är de egentligen när de blir bestraffade när de faller utanför ramen för vad som är ok för respektive kön?
Det är här mitt ansvar som förälder kommer in; att vara medveten om hur vi upprätthåller könsrollerna ger oss ett försprång. Genom att vara aktiv i sitt föräldraskap och motverka dessa roller så ger man iallafall ungarna en någorlunda ärlig chans att vara en individ."
"Jag har märkt att väldigt många har svårt att förstå vad det är när man pratar kön. Många föväxlar det sociala könet; våra könsroller med det biologiska och blir upprörda då de tror att genus handlar om att göra människor könslösa. Själva begreppet könsroll är svårt att förstå då det för många hänger ihop med det faktiska könet.
Till skillnad från vår sexualitet som vi föds med så kommer våra könsroller utifrån. Vi påverkas av en rad olika influenser och formas genom socialiseringsprocessen under vår barndom och tidiga ungdom.
Det börjar liksom redan vid födseln; studier visar att vi svarar fortare på en flickas skrik än en pojkes, men en pojke får oftast amma mer och längre än flickor. Flickor får även mer kramar och närkontakt och jag vet att föräldrar runtom i landet protesterar; jag kramar mina söner! Och ja det gör ni säkert, men flickor får generellt MER av det. Både från sina föräldrar och sin omgivning. Att pojkar uppmuntras mer att prova nytt och att vara fysiska vet ni säkert och det börjar redan när de ska börja gå och utforska världen. (Sen så råkar män statistiskt sett ut för fler och allvarligare olyckor, kanske för att de aldrig fått höra att de ska vara försiktiga?)
Flickor får också generellt mer uppmärksamhet för sitt yttre medans pojkar får mer för sina prestationer. Även om en komplimang i sig inte är skadlig "Va söt du är idag!" så upprepad om och om igen regelbundet sänder det budskapet till flickorna att de är mest uppskattade för sitt yttre. Pojkar å andra sidan får ofta en massa uppmuntran för vad de kan; "Vilken stor och stark pojke du är som kan klättra!" Föräldrar uppmuntrar generellt sina pojkar att leka tuffare, ta risker och våga medans flickor oftare får höra att de ska vara försiktiga och ta det lugnt. Och det formar oss.
När ungarna sen blir större så kommer ju leksaker och barnprogram och vänner in. Leksaker riktar sig ganska tydligt till vardera könen; pojkar förväntas gilla (och vara) äventyrliga och aktiva leksaker medans flickor antas gilla passiva och pyssliga lekar. (och därför undviker jag att ta med Ninja till leksaksbutiker) Pojkar har t.ex inga "dockor" utan då kallas de för "actionfigurer". (Ett tips är att ni faktiskt kallar era ungars actionfigurer för just dockor)
Kläderna uppmuntrar även de olika sorters lekar. Pojkars kläder som kommer i mörka grådassiga toner och slitstarka rymliga tyger kan man kravla omkring på marken med, ramla med och klättra med. Flickors kläder i mer delikata material och ljusa pastellfärger där smuts syns på och som lättare går sönder (och även sitter tajtare och mindre bekvämt) funkar fint när man pysslar eller leker lugnare.
Sen kommer ju omgivningen in; förväntingar och fördomar vi har kring könen och hur det påverkar vårt bemötande av varandra och då speciellt barn som är i sina formativa år.
Här spelar även normer en stor roll för barn vill passa in och göra kön på rätt sätt. Vi är flockdjur och anpassar oss lätt till samhällets ideal. Barn kan behöva stöd att våga bryta det, våga stå emot, våga vara sig själva.
Hur fria är ungarna att utveckla sina personligheter när allt runt om kring dem är så tydliga med vilka mallar som finns och vilka regler som gäller? Hur fria är de egentligen när de blir bestraffade när de faller utanför ramen för vad som är ok för respektive kön?
Det är här mitt ansvar som förälder kommer in; att vara medveten om hur vi upprätthåller könsrollerna ger oss ett försprång. Genom att vara aktiv i sitt föräldraskap och motverka dessa roller så ger man iallafall ungarna en någorlunda ärlig chans att vara en individ."
Kommentarer
Postat av: Lisa N
Gilla*
Hoppas jag kommer ihåg detta när/om jag får barn.
Trackback
