I'm so poor won't you lend me some money?

Jag måste få berätta en grej som hände idag nere i tunnelbanan. Jag kommer ner för en trapp där jag ser en kvinna med ett otroligt härjat utseende som sitter med en skylt som det står nåt i stil med att hon vill ha pengar för hon är så hungrig. Jag kunde ha börjat störtgrina på sekunden. Det syntes på henne att hon inte mådde bra och jag antog att de berodde på att hon var utsvulten. På duken hon har framför sig ligger ynka 60 pence. Jag tyckte så himla synd om henne; hon är mitt i centrala London där det finns hur mycket mat som helst och hur många människor med pengar som helst och där sitter hon och svälter. Så jag tog upp mig plånbok och gav henne en £5 sedel. Hon blev så glad att hon började gråta och jag kände mig bäst i världen för att jag gjorde henne så lycklig. När jag sedan kommit på tåget inser jag att hon kanske inte alls svalt, utan att hon kanske var en narkoman och det var därför hon hade ett så härjat utseende. Jag har ingen aning men jag vill inte bidra med pengar till knark, det känns bara fel. Men jag hoppas att hon köpte mat, hon såg så tacksam ut och jag vill inte tro att någon kan se på en med de ögonen om de inte är uppriktiga.

Detta var faktiskt den första tiggaren jag sett i London. Det finns fler tiggare i Göeborg än London, det är svårt att tro.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0