And maybe I won't feel this way in ten years but all I know is that I want to hold you in my arms tonight


Hon låg på gatan med rymdskeppen sände meddelanden genom atmosfären. Hon skär sig i handleden i solskenet för hon säger att hon redan sett Spanien. Och världen förtjänar inte dig.
För du är det finaste jag vet.



Skyll dig själv ingenting händer här men det gör ingenting om dina händer är här skyll dig själv, för folk vill gärna lära känna dig men nej, för jag har inte sett nån som dig än... Vi är förlorare, vi två, sen vi var 17 år och dom säger bla, bla, bla, bla du fattar ingenting och du svarar cha, cha, cha, cha ni får mig vart ni vill

Du var full och jag var full i aprilsolen du är den sortens flicka jag gillar för du är tom och jag är tom
Egentligen älskar du inte mig och egentligen är det okej med mig för jag älskar ingen alls sånt där är slöseri med tid men du slösar vi bort våra liv
Jag var ingen du var aprilhimlen
Som jag minns den... och som jag minns dig...


Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig, alla talar om dig Hurricane

The great teenage depression our domestic civil war and I think back you were the one to pull me through what it comes down to is you are the one who truly understands, wherever you go I hope that you know that I'm at your command and I will always be your soldier I'll be marching by your side  I'm not deserting I'll be there for you oh please please believe in this oath of allegiance oh, I will be strong for you I will belong to you carry you, bleed for you run for miles






För det är så jag säger det till dig, du är det finaste jag vet. Det kan ta slut imorn eller hålla på för alltid ibland är det så.  Förlora mig och känslorna faller fritt på midnattsgatorna för vem skulle bry sig om våra hjärna blev förstörda? Men allt det här vänder sig in i mig. Och du är det finaste jag vet när allt annat är falskt och fel.



No nothing can change us, no nothing can keep us from falling, from falling


Jag vill se dom där skyarna igen jag vill försöka igen. Den här gången, den här gången kanske världen förstår oss.
Rockenroll blåa ögon- igen.


Du säger att kärlek aldrig var till för dig och att du aldrig känt vinden högt över trädtoppen. Du säger att den delar sig vid kinden och blir hel igen bakom dig. Och varje moln är trasigt du räknar allt sorgligt natten lågn, och hon du älskade en gång och kanske älskar än. Spelar det nån roll? Nej kanske ingen, kanske allt egentligen.
Du säger "har du tändstickor"?
- Ja tillräcklig om du vill bränna ner Stockholm.
"Och har du vin och sprit"? 
- Så att det räcker för att få hela fjärden full av sorger.

För sent för Edelweiss.



Jag älskar dig Malin Stina Skoog. Du har en sån enormt stor plats i mitt hjärta och det kommer du alltid ha. Tillsammans med dig har jag så måna osalgbara minnen och jag vet att det kommer bli fler. Det är inte alla som får uppleva livslång kärlek men det vet jag att jag kommer få för jag har dig, och människor som dig släpper man hållet fast vid dem tills döden, om man ens släpper taget då. Jag suger på att förmedla känslor och det jag vill säga kanske inte riktigt når fram så Jocke Berg får avsluta detta blogg-inlägg dedikerat åt en bästa vän;  "Håll ditt huvud högt för jag älskar allt du gör". Alla borde ha en vän som du, världen skulle vara en så mycket ljusare plats då.

<3


tha phantom of the opera is dead inside my mind

Denna bilden är tillägnad Hanna Göransson som ett minne av våra Phantom of the opera minnen i London.



För er som undrar: "Varför har hon en sån mugg?" Svar: Jag vet inte, det är Algots. "Varför har han en sån mugg då?" Svar: Jag vet inte. En dold fetish kanske?

Ni som har ett känsligt öga kanske har lagt märke till att jag har klippt luggen, men betoning på jag.  Det var faktiskt jag som gjorde det, men kökssaxen till och med. Fast det var inte idag utan i onsdags så jag har hunnit att finjustera den typ 1 000 gånger sen dess men resultatet var verkligen häpnandsväckande bra. Sist jag vågade mig på att använda ett köksredskap i håret var jag 14 år och det slutade med att jag gick med luggen i uppsatt i två månader, men denna gång gick det bättre. Bilden kanske inte är allt för övertygande, men att den är sned där beror enbart på att jag gick och la mig med blött hår igår och i sammarbete med min virvel resulterade det i en alldeles exceptionell sned-lugg.

Nu ska jag laga mat och skratta åt Algot som står och diskar. En plåt och pajform med fastbränd mat. Moahaha!

 

ciao

vid min sida har du en outhärdlig kväll

Mycket händelserik helt. Den inleddes med att Algot bjöd på falafel eftersom CSN hade varit extra givmild mot honom. Den var dock super liten och inte alls så god.
Lördagen bestod till största del av plugg eftersom jag ligger efter redan andra veckan. Poäng till mig! Lördags kvällen slutade iallafall med att jag fick psykbryt som fortfarande sitter i. Kan dock inte avgöra om det är PMS eller psykbryt, jobbigt det där. Jag återkommer om två veckor ifall jag har fått mens eller inte.
Idag, söndag, vaknade jag, hatade livet, hade ångest över att jag var tvungen gå och träna (vara tillsammans med främmande människor i detta tillstånd kan bara sammafattas med att ord; HUGA), googlade fram djuraffärer i Malmö och fann en en 10 minuters promenad härifrån, hittade inte djuraffären, hatade livet ännu mer, åkte och åt på MAX med Algot och sket i att gymma. Dricker nu kaffe och ska plugga. Spännande helg.


View of Rosengård


Our flat


Köket/vardagsrummet/sovrummet


Hallen


Badrummet


(Så här städat är det jämt. Hehe..)


I'm not here for your entertainment

Jag ligger i sängen och Algot sitter på soffan och ser dö-allvarlig ut när han spelar.

- Algot?
- Aaa?
- Vad skulle du säga om jag kissade ner mig nu? Skulle du bli arg?
- Ja.
- Vaför då?
- För jag vet att du kan hålla dig!



Ibland är han det roligaste jag vet. Det slutade iallfall med att jag gick på toaletten istället.


Minnet är det enda paradiset vi inte kan bli förvisade ifrån



This piece of poetry is ment to do harm

Hej bloggen!

Jag lever och trots att det kan vara svårt att tro håller jag på att utveckla något meningsfullt kring min vardag. Statsvetenskapen har kommit igång ordentligt nu så jag spenderar en hel del tid på att ta mig igenom kurslitteraturen. Till att börja med kändes det hopplöst men nu har jag kommit in i det och tycker inte längre att engelskan är så svår, bara man har tyda.se med sig löser sig allt. Vi blev igår uppdelade i grupper på seminariet som vi ska jobba inom men arbetet som ska skrivas på denne delkursen. "Är globaliseringens effekter mer positiva än negativa?" är frågeställning vi ska arbeta med så det blir nog intressant. I gruppen är vi fyra stycka var av en är väldigt insatt i frågor kring miljö, en annan håller på att utbilda sig till grymnasielärare och hennes huvudämnen är miljö-någonting och alla är givetvis intresserade av statsvetenskap så det känns som att det kommer bli väldigt intressant och givande. Det känns som att jag har hamnat på rätt plats om man säger så. Resten av klassen är också bra, alla är jättesnälla och läraren (kallar man dem för lärare på högskola?) som vi har på den här delkursen är jättesnäll heter Scott och kommer från Scotland så han föreläser på engelska. Varje gång har säger något dör jag lite grann- det är så vackert och jag kommer utsökt att tänka på Brave Heart. "FREEEEEEEEEEEEEEEEEDOM"

Vad händer mer då? Jo igår var jag på introduktion för My Academy och skrev även kontrakt så nu väntar jag bara på att få mina uppdrag tilldelade mig så är det bara att hoppa på tåget sen. Personalen där är hur snälla och hjälpsamma som helst, lönen är jättebra och de har så många regler som är till fördel för de anställda så det känns verkligen jättebra. Jag har ett jobb som jag (förhoppningsvis) kommer älska, bra lön, super bra chefer, hur bra arbetsvillkor som helst och möjlighet att arbeta hur mycket/lite jag vill, och när jag vill, bara jag har två uppdrag/vecka som är på två timmar var och arbetar på de tider jag kommit överens om med familjen. Om min "elev" blir sjuk och inte hör av sig i rätt tid får jag fortfarande lön. Superbra alltså!

En annan fantiastisk grej som lagts till i min vardag är att jag numera är medlem på Friskis&Svettis. Jag har dock inte köpt något gym-kort än eftersom jag var tvungen visa upp ett CSN-kort som bevis på att jag är student vilket jag inte har något eftersom jag inte ens fått några pengar från CSN än. Men jag har iallfall tre testgånger så på fredag ska jag iväg och simma. Som jag har längtat efter att få simma! Men det är nästan så att jag funderar på att strunt i stundentrabbaten och köpa vuxen annars kommer jag nog aldrig komma igång med träningen. För med CSN vet man aldrig så med min tur kanske jag får CSN-kortet i april. Men det märks. Gud får vägleda mig i den här frågan. Inshalla.

För att sätta ytterligare krydda på detta inlägg som verkar så fröken-duktigt-aktigt av sig att det nästan är pretantiöst kan jag berätta att vi numera har en säng. Jag kan ligga utsträckt åt alla håll. Behöver jag nämna att jag älsker't? Ibland är det bra att vara kort! Detta tar lätt ut att jag är så kort att jag inte når knäckebröder och eftersom vi inte har någon stol (-jag vet, det är helt stört!-) måste jag be Algot om hjälp för att få ner det.

God natt bloggen


XOXO/Nat the Brat

i'm a weak heart to break and a lost love to take




Kärleksförklaring

Jag älskar mig vänner mer än allt annat på denna jord (Algot får räknas som vän här). Jag älskar dem, jag älskar er.

Matsedel

Hemma hos Karlsson/Broquist har man anammat Skoog/Göranssons påfund med matsedel och när den ändå skrevs på datorn kunde den lika gärna publiceras för att läska era sinnen!


Tisdag:
Frukost: Havregrynsgröt, knäckemacka, kaffe.
Lunch: Äggstanningpaj med grönsaker.
Kvällsmat: Makaroner med lins-currysås.

Onsdag:
Frukost: Havregrynsgröt, knäckemacka, kaffe.
Lunch: Potatissoppa med hembakat bröd.
Kvällsmat: Linsbiffar, strips, brunsås/gräddås, sallad.

Torsdag:
Frukost: knäckemacka, fil/yoghurt med müsli, kaffe.
Lunch: Omelette och hembakat bröd.
Kvällsmat: Tacopirpger med soja-färs och sallad.

Fredag:
Frukost: Mannagrynsgrynsgröt, knäckemacka, kaffe.
Lunch: Pasta med linser/bönor/kikärtor biffar.
Kvällsmat: Lammlår med potatisgratäng och sallad/kokta grönsaker.

Lördag:
Brunch: knäckemacka, fil/yoghurt med müsli, kaffe..
Kvällsmat: Ris och linser.

Söndag:
Brunch: gröt, knäckemacka, kaffe.
Kvällsmat: Makaroner och vegetarisk stroganoff.



(Anlednignar till att plugga börjar tryta. Bortse från detta inlägg, det är bara tragiskt. Imorn ska jag blogga om alla mina världsomvändade bravader istället.)


Svar på nattens inlägg; varför kan jag inte sova?

Kaffe. Jag drack kaffe igår kväll.

Natalie's list 2

Vilken svordom använder du mest? Fan antar jag.
Äger du en iPod? Nej.
Vilken tid är din väckarklocka inställd på? 8.30.
Hur många resväskor äger du? 3.
Använder du flip-flops? NO!
Var köper du dina matvaror ifrån? City Gross.
Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden? Ta bilden!
Vilken var den senaste filmen du såg? The Hangover.
Du är ledig. Umgås du helst med en hel barnfamilj eller med en vän? En vän?
Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa? En resa runt jorden åt mig och mina vänner. Eller en falafel. Sen en jorden-runt resa.
Har någon någonsin kallat dig lat? Hell yeah.
Tar du någonsin medicin för att hjälpa dig somna snabbare? Nej men borde uppenbareligen börja.
Vilken CD ligger i din CD-spelare just nu? Jag minns inte. Har nog inte använt den sen i somras.
Vilken är världens bästa artist/grupp just nu? Just nu är det nog Håkan som ligger på topp. Fast över lag så är det ju Håkan, Kent och BD som ligger mig närmast hjärtat.
Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan och i så fall VAD? Nope.
När var senast någon stötte på dig? Haha, jadu den som det visste. 4 år sen kanske? En kille med lockligt hår.
Vad åt du till middag senast? Ris och linser.
Använder du huvtröjor? Sometimes.
Kan du vissla? Yes.
Vem var den senaste som ringde dig? Mamma.
Vilken är din favoritåkattration på ett nöjesfält? Bergochdalbana.
Tror du folk pratar bakom ryggen om dig? Det är något jag förutsätter, inte tror.
Vilket riktnummer befinner du dig i? 040.
Tittade du på tecknat när du var liten? Vem gjorde inte det?
Hur stort är ditt närmaste köpcentrum? Jag vet inte, har inte varit där ännu. Större än Rondellens Köpcentrum iallafall :P
Hur många syskon har du? Ett.
Är du blyg inför det motsatta könet? Nej.
Vilken film kan du alla replikerna till? Ingen.
Äger du några band t-shirts? Yes; BD, Håkan, Kent och Markus Krunegård.
När flög du senast? I december från London. (Hemskahemska människa!!!)
Hur många stolar står kring ditt köksbord? Jag har varken kök eller stolar just nu.
Läser du för skojs skull? Oh yeah.
Pratar du några andra språk? English ofc.
Diskar du din egen disk? Nej, det gör Algot.
Har du gråtit offentligt? Ja.
Har du en stationär dator eller en laptop? En bärbar.
Försöker du alltid lära dig nya saker? Nej, fatta vad jobbigt.
Vill du just nu göra några tatueringar eller piercingar? Yes.
Tycker du att killen borde bjuda på första dejten? Nej.
Kan du kasta macka? Ibland.
Har du någonsin varit på Jamaica? Föddes där.
Vad har du med dig in på bion? Sällskap.
Vem var din favoritlärare och varför? Hans och Marita. Säger inte det allt?
Har du dejtat någon av en annan religion? Nej.
Vad har du för väder? Polskt.
Har du en blogg? Nej, funderar på att skaffa.
Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet? Samhällskunskap, historia, svenska, religion, psykologi, filisofie, geografi, naturkunskap, media. Tyck synd om mig.
Gillar du att flyga? Nej.
Vilket personlighetsdrag är ett måste hos en partner? Snäll.
När sov du senast på golvet? Har gjort det varje natt i en vecka nu.
Vilken är din favoritdrink? Piña Colada.
Gillar du din boende-situation? Javisst.
Vilken är din mammas hemstad? Hagfors.
Din pappas hemstad? Hagfors.
Hur många timmar måste du sova för att kunna fungera? 9-10.
Är dina dagar fullbokade och stressiga? Nej men blir snart förhoppningsvis. I need to feel alive!
Hamnade du ofta i trubbel för att prata under lektionerna? Inte trubbel direkt.
Vilken är din favoritfrukt? Plommon tror jag.
Bryr du dig om antalet kalorier i det du köper? Oftast inte. Om jag skulle börja räkna (RÄKNA!) kalorier skulle jag snart va körd.
Hur gammal blir du nästa födelsedag? 20.
Är du petig när det kommer till stavning och grammatik? Ja, fast inte när man har en konversation konstigt nog. Eller, på internet slarvar jag nog mycket med stavning ändå. Men i uppsatser, brev och dylikt då jävlar!
Tror du på liv på andra planeter? Självklart.
Vem var den sista personen som gjorde dig arg? riktigt arg? Haha
Tror du att Gud är man eller kvinna? Om det finns en gud är nog denne könslös. Annars skulle väl denne ha skaffat något av motsatt kön för att kunna försöka sig? För det är väl det evolutionen i slutänden handlar om? Sprida anlag.
Vad var det senaste du åt? Äppelmos med mjölk.
Kommer du bäst överens med personer av samma kön eller motsatta? Samma skulle jag tro,
Hur valde dina föräldrar ditt namn? Det bara kom.
Gillar du senap? Jajemen.
Vad säger du till dig själv när allt känns svårt? Du är en värdelös äcklig människa och förtjänar inte mer än så.
Skulle du någonsin hoppa fallskärm? Efter många om och med; ja.
Vilken karaktär från en film påminner mest om dig själv? Jag vet inte.
Har du någonsin köpt något från eBay, vad var det senaste i så fall? Nej, vet knappt vad det är.
Tycker du om att krama folk? Ja, men jag vågar sällan.
Skulle du säga att du är trendig? Inte medvetet iallfall.
Äger du en digitalkamera? Yesbox.
Vilka kändisar har du blivit jämförd med? Hagamannen. Rosegård here I go!
Stör det dig om någon säger att dom ska ringa men inte gör det? Som fan!
Vilka böcker, om några har fått dig att gråta? Harry Potter b. la.
Tycker du att du är attraktiv? O ja. Öh? NEJ!
Vad är du allergisk mot? Sverigedemokrater.
Får du dåligt samvete efter du ätit kött? Nej, äter bara bra kött så jag slipper ha det.
Om du var född av motsatt kön, vad hade du hetat? Jag vet inte. Men om jag fick välja så skulle det inte vara Per-Albin iallafall.
Vem av dina bloggisar vill du helst veta allt detta om? Jag vet inte ens om jag skulle orka läsa igenom hela denna lista på någon annars blogg :P Men Hanna, Malin och Rosa då.

Natalie's list

Favoritcafé: Kaffestugan bara för att ge den en röst.
Favorittidning: Klimatmagasinet Effekt.
Favoritplagg i garderoben just nu: Min långärmade klänning.
Byter gärna garderob med: Vet inte.
Vanligaste färgen på mina kläder: Svart.. svart.. rött.
Sminktips till allmänheten: Du är så vacker utan spackel.
Mitt rum kan beskrivas som: Spartanskt.
Mig själv med tre ord: Störsam, högljud, neurotisk.
Jag tränar: När jag bajsar. *Och så spänner vi, och nu slappnar vi av. Nu spänner vi egen...*
Jag ville bli när jag var liten: Veterinär eller konstnär.
Nu vill jag bli: Någon som gör skillnad på alla nivåer.
Humör just nu: Apatisk.
Är det nåt du absolut inte äter: Nej det tror jag inte. Allt går nog ner om man nu menar smakmässigt. Och mat då.
Hur många kuddar sover du med: Nu har jag tre och Algot två så fyra antar jag. Haha.
Morgon- eller nattmänniska: hehe..
Sparare eller slösare: Var en sparare men liksom med resten av min personlighet har även det fallit. Men ska bli en sparare. Jag börjar nu.
Bästa film: Just nu vill jag nog säga "Milk". Den tog mig verkligen med storm. Sjukt stark och inspirerande.
Hur många barn vill du ha när du blir stor: Typ fem men tre är nog mer praktiskt fast om man har två kan man hålla en i varje hand. Sen inser jag att man inte ska skaffa mer än två biologiska barn per förhållande för då bidrar man till överpopulationen och alla andra katastrofer som följer så det blir minst ett. Ett biologiskt och så många som jag får/hinner adoptera.
Bio eller promenad: Det beror på vem jag är med.
Är du kittlig: Ja.
Största svaghet: Jag som helhet.
Det här är jag bra på: Plugga.
Chips, morötter eller godis? Chips och godis!
Stökigt eller välstädat? (ditt rum) : Välstädat är fint men inget alternativ för mig. Sen så är det ju alltid mycket mer hemtrevligt och inbjudande och det är lite brötigt.
Kaffe, te eller inget? Kaffe.
Har du en besatthet? facebook. Nej jag vet inte. Sex?

Sömnen kommer som en vän den glömmer ingen

Kära bloggen

Klockan slår snart 4 och jag kan fortfarande inte sova. Kan det vara nåt jag ätit? Sömnen borde ha infunnit sig nu. Jag borde ligga på madrassen, dregla lite och smaska på bettskenan. Vem missunnar mig detta nattliga nöje? Det kan inte vara John Blund, jag tror inte på honom. När jag upptäckte att sömntutor var torkat var och inte sandrester från hans "sov-sand" forstod jag att något var fel. John Blund var inte riktigt. Men nu till den riktiga frågan: varför kan jag inte sova? Jag har varit ovanligt dygdig i helgen: jag och min inneboende (han är en snygg kille med långt lockigt hår, lite rufsigt och bångstrigt, som gillar hamburgerdressig och spelar wow annars vet jag inte så mycket om honom än fast han verkar rätt skön. Alltså i sättet, jag har så klart redan kollat om han var skön i sängen, hur skulle jag annars kunna låta honom flytta in?) har storstädat lägenheten och idag lagade jag frukost åt honom. Jag har också gjort en hårinpackning och tvättat mitt ansikte noga morgon och kväll samt borstat tänder morgon och kväll. På allt detta hann jag också trycka in några sidor kurslitteratur.

Varför kan jag inte sova? Kan det vara för att något gick fel på IKEA idag, att kassan krånglade och jag och min inneboende kom hem med: en 160 bäddmaddrass, ett dra-på-lakan, två madrasskydd, en golvlampa, en besticklåda, två tidsskriftshållare, två papperskorgar, en krokgrej att hänga på dörren, fyra förvaringslådor, en potatisskalare, två skärbräder, ett durkslag och två kuddar för 1095 kronor? För det känner jag mig mest nöjd och inte det minsta sugen på att åka tillbaka och berätta om deras miss. Inte alls. Så det är nog inte det. Varför kan jag inte sova?

I got it bad

Efter en odysée av olika lukter, konsistenser och smärtor och minst lika många förklaringar till min utdragna sjukdom (Kan jag vara gravid? Har jag fått kolera? Jag kanske råkade sätta mig bredvis en volontär nyss hemkommen från Haiti på bussen från stan i söndags? Är det sarmonella Kan man få det av sallad? Är jag inte gravid ändå? Jag kanske behöver en stomipåse?! Resten av mitt liv måste jag gå omkring med mig egen avföring i en påse på magen. Ja, så måste det vara. Där är felet. Bajs-nattis ska mitt namn härmed bli.) tror jag bestämt att jag är botad. Och eftersom jag inte kunnat ta del av lektionsplaneringen förräns idag när en av lärarna skickade den till mig ska jag nu sätta mig och läsa 50 sidor engelsk faklitteratur tills imorn. Boken heter Comparative Government and Politics. Blir ni inte lite sugna?

Åh du ljuva magsjuka

Dag fem och en halv i Malmö. Den tredje och en halvte dagen med magsjuka. Jag har varit bunden till denna lilla lägenhet i tre och en halv dag om man bortser från turen till tvättstugen och de första modiga stegen mot City Gross som slutade med att jag vände och gick hem. Igår/idag- beroende på hur man ser det- missade jag introduktionen till min kurs och imorn kommer jag förmodligen missa den första föreläsningen. Kul liv.0
Sist jag hade magsjuka var jag 13 år och pappa köpte hem cola, en vanlij-bulle och den första Pirates of the Carrabian åt mig. Nu har Algot köpte hem en massa mat- glass, cola, blåbärssoppa- och toapapper. Inte lika glamoröst med toapapper som med film men han står ju ut med mitt eviga bajsande så jag får väl vara glad för det. För som sagt; lägenheten är inte så stor.


Men för att vara positiv, för något gott måste ju komma ut allt ont: jag vet nu att jag aldrig ska banta med laxeringmedel. Over and out /Nat the brat.

Malmö- "det ser ut som Polen"

Nu kommer det, det första efterlängtade blogginlägget ifrån en modernare version av Polen. Som ni har väntat va? Jag ska börja med att få det självklara detaljerna överstökade: resan gick bra, tåget var runt 45 minuter försenat och jag gillar det här. Sådär, nu var det överstökat.

Lägenheten är som en skokartong. Mindre än lägenheten som jag och Algot hade tillsammans i Hagfors fast boytan har samma area och detta beror på att de prioriterade en ca 3 kvm stor balkong. Visst, jag klagar inte, stor balkong är najs och om det fortsätter så här är nog våren här om en månad så då kan man faktiskt sitta på den, men det känns som en felprioritering i en sådan liten lägenheten. Fast det gör inte så jätte mycket ändå, det är rätt mycket plats just nu eftersom Algot inte har någon säng och vi letar efter en loftsäng så det kommer inte försvinna så väldans mycket golvutrymmet. Jag älskar iallafall lägenheten, det är vår (okej, det är Algots eftersom jag bor här olagligt) alldeles egna och det känns helt underbart. Just nu kan jag inte tänka mig att flytta till något eget fast jag inte får bo här. I want to live with my man liksom.

Som rubriken antyder påminner Malmö om Polen. Allt är grått, dimmigt och smutsigt. Jag vet att det bara ser ut så nu eftersom det är "vinter" och så, men ändå. Speciellt här ute på Rosengård påminner det extra mycket om Polen: jag vill ju inte påstå att det är något större fel på Rosengård men vägen hit ut och områder är inte det vackraste i kombination med dimma och grå himmel så om jag har fått en snevriden bild av Malmö kan ni inte anklaga mig. Jag återkommer när tussilagon blommar.

Rosengård då. Det är stort, jävligt mycket större än jag föreställde mig, jag såg typ Kronoparken framför mig men tji där fick jag. Här ute ligger ett enorm citygross, en post, ett litet köpcentrum och ett apotek. Allt man behöver för att vara lycklig. Det är bra synd att jag måste gå i skolan annars skulle jag nog leva resten av mitt liv här.
Folk har fördomar mot Rosengård. Det är inte alls så mycket skummt folk här ute eller våld. Här skjuter de bokstavligt talat fyrverkerier 24/7 (och det är ingen överdrift hur otroligt det än låter!) och vem tycker inte om människor som skjuter fyverkerier? Det tyder ju på att det är glada festliga personer. Ja, de är så glada att de faktiskt skjuter fyrverkerier mot poliserna strax utanför vår lägenhet. Schysst va? Ikväll om magen tillåter ska jag gå ut och festa med dem och poliserna.

Igår var jag på en arbetsintervju- och jag fick jobbet! Mitt unga hjärta har nog aldrig varit så stolt någon gång. För första gången i mitt liv har ju lyckats med något som inte involverar att plugga inför ett prov. Visst, det är ju ett jobb som läxhjälpare men de anställer ju inte människor enbart för att de har bra betyg utan för att de tycker att man har en någorlunda bra pedagogisk förmåga och ser ut att kunna jobba med människor. Och jag är en sån! Jag är så glad, lycklig och stolt! Jag har lyckats med något för första gången i mitt liv. Stolt flikka 87. På tisdag ska jag på en kurs och sen antar jag att jobbet börjar. Jag ska jobba tre pass i veckan och ett pass är ca två timmar, det känns alldeles lagomt och de försöker matcha så att man får jobb i närheten av där man bor och enligt intervjuaren så var det en hel del uppdrag ute i Rosengård så med lite tur behöver jag inte resa så långt. Jag kanske borde köpte en cykel? Man kan ju faktiskt cykla här med tanke på att marken är bar.

Vad mer har hänt då sen jag anlände till Skåna-land? Jo just ja, jag blev magsjuk igår! Roligt värre. Jag mår lite bättre idag men måste vara frisk imorn eftersom uppropet är då. Lycka till med det säger jag bara. Om jag kommer till skolan med en bajs-rand efter låret lär jag aldrig få några vänner. Haha, jag skojar bara. Det är klart jag kommer få ;D

Nej nu spårar det ur. Bilder kommer när jag är frisk nog för att ta reda på alla mina kläder som just nu ligger som en matta över lägenheten och Algot får tummen ur att städa badrummet och köket.

Ciao ciao.


PS. Nu skjuter de raketer igen. DS.

Sista dagen i Hagfors

Snart är den sista väskan packad och rummet städat- det om något är ett tecken på att jag inte ska bo här längre. Det känns lite vemodigt men också spännande. Jag är märkvärdigt nöjd med livet just nu: jag tog mig ur den här jävla hålan och drog till London över hösten, jag ska flytta till andra sidan landet och bo med Algot, jag ska plugga statsvetenskap vilken kanske låter snustorr men jag är ju lite tråkig så det bli säkert kul, jag har en jobbintervju på måndag. Jag är nöjd helt enkelt. När jag var till skolan igår och fixade revy-filmen pratade jag med Marita och hon påkekade att jag såg glad ut. Att höra att jag ser glad ut är som för tomten att höra att det blir snö på jul. Wonderful med andra ord med tanke på att jag har ett röv-ansekt. Nej nu kom jag bort från ämnet. Iallafall: hej då Hagfors, hej då rastlöshet, hej då inskränkta människor, hej då järnverket, hej då Coop, hej då Coloseom. Hej då!

Brådmognad

Jag var nyss inne på en tjejs blogg. Meningen får sluta där för den är nästan sensationell. Varför? Alla har bloggar, jag har en blogg, du har en blogg, till och med Kissie och Dessie och alla andra bimbo-bloggare är smarta nog för att veta hur man skapar en blogg så varför reagerar jag då på detta? Jo, tjejen är 11 år! 11 år, kan ni fatta?! Okej, jag kanske överreagerar när jag var 12 år hade jag en lunar och skrev på dagboken där. Oskyldiga inlägg om vad jag gjort under dagen, om att jag hatade skolan osv. Men mer sällan än ofta. Jag antar att blogga är den nya generationens lunar men det hon bloggade om är nästan på gränsen till groteskt: hon är alltså 11 år och skriver om mode, smink, kärleksproblem som vilken tonåring som helst. Där i ligger problemet: hon är ingen tonåring! Hon är bara ett barn som inte borde bry sig om dessa saker. Hon har hela livet på sig att prata om hur mycket hon hatar sitt liv för hon kan inte få personen hon förälskat sig i, våndas över hur dyrt det kommer bli att byta ut vårkollektionen i sin garderob mot höstkollektionen eller vilekn foundation som täcker hennes finnig panna bäst. Okej, nu låter det som om jag dikterar mitt liv- det gör jag inte.

Tänk på det, vad gjorde du när du var 11 år? Du kanske tänkte på dessa saker, började bli nyfiken på killer, smink mm, men inte var det en stor del av ditt liv? Eller? Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om detta så det kanske bara är jag som förfäras eftersom jag jämför det med mina egna erfarenheter. 11 år kanske är en normal ålder att "bli vuxen på" det kanske bara var jag som inte var riktigt med.

Men om man tänker på det, till och med barn- och då menar jag riktiga barn, inte barn/ungdom- tvingas att mogna fortare än när vi var små. När jag var liten och gick på dagis hade jag mjukisdress på mig, det fanns inte att mamma skulle sätta på mig strumpbyxor och kjol när jag skulle ut och leka. Nu tycker jag att man ser ungar över allt som springer runt i fin kostymen och tumlar omkring i sandlådan. Barnen ser ut som små vuxna. Det är läskigt. Jag menar vill inte du också slippe den pinsamma situation som uppstår då du ska försöka urskilja barnen från dvärgarna? Många liv skulle kunna sparas bara barn fick se ut som barn!

Allt flyter

Hela dagen har varit en lång uppförbacke. Den enda som jag egentligen haft flyt med än nog mensen.


Imorn bär det av till Karlstad och mina beloved fränds <3

(Och imorn är även dagen så jag ska börja blogga om bra, roliga och positiva saker. Inte använda bloggen som avlastning.. Hehe, eller inte.)


Ett vemodigt farväl

Jag håller just nu på att packa inför flytten till Malmö. Jag vet inte om det är för att jag PMS:ar eller för att det helt enkelt är så det ska kännas, men det känns jävligt vemodigt. Inför London kändes det inte alls så här, jag antar att jag såg det mer som en semester och inte som ett farväl. Det är ingen egentligen skillnad på denna resa och min förra eftersom jag planerar att bo i Värmland under sommaren men ändå känns detta tungt. Garderoben gapar snart tom och rummet är märkvärdigt städat. Tidigare idag var jag eld och lågor: jävligt pepp på att flytta, läsa statsvetenskap, bo med min beloved boifränd, kanske jobba och nu vill jag helst resa ett par år tillbaka i tiden då jag varje natt sov i detta underbara rum, träffade mina vänner varje dag, åt luch med mina vänner varje dag, var hemma hos Algot och myste i hand lilla rum och åt hans mammas goda mat. Min ungdom kommer aldrig igen jag har så mycket förstånd att förlora än så jag lovet dig inget min käraste vän det är ett kort liv.

Läxhjälpare Broquist?

Igår skickade jag in en jobbansökan till företaget My Academic som läxhjälpare. Ett udda jobb men också ett jobb som är som klippt och skuret för mig. Jag får hjälpa folk att plugga (!) och det är iallfall någonting jag kan, också det enda jag är bra på och så skulle det kännas fint att ha ett jobb där jag känner att det jag gör faktiskt betyder något. Iallfall, imorse så ringde en kvinna vid namn Sofie från My Academic och erbjöd mig en jobbintervju. Så på måndag 10.00 ska jag på min andra jobbintervju i hela livet. Det är redan pirrigt men jag ska fan klara det, jag ska ha det här jobbet! Ett mer perfekt jobb för mig finns inte och så är det så himla bra att kombinera med högskolestudierna. Jag måste ta på mig minst två pass per vecka och varje är 1,5h långt och lönen är 200-260 kr passet. PERFECT!!!!! Jag är redan kär i jobbet, om jag inte får det kommer jag hoppa från Öresundsbron, I swear!

ett värdigt liv

Just nu läser jag en bok. Den är väldigt speciell: huvudpersonen är en cp-skadad kvinna som inte lämnat sin säng på 30-år och hon kan varken gå eller prata utan kommunicerar genom att blåsa fram ord på en dataskärm. Hennes huvud är kraftigt deformerat och får hennes vårdare att rygga vid första åsynen. När de tror att hon inte ser eller hör pratar de om henne. De undrar högt vad det är för liv hon lever, tycker att det inte är värdigt en människa utan att det vore bättre om hon dog. Hon håller inte med, hennes liv är inte mindre meningsfullt än deras meningslösa tillvaro.

När vi åldras dör hjärnceller. Kroppen förtvinar, musklerna förlorar sin ork och skelettet sin styrka. En del vet inte längre vad de själv heter eller är förmögna att göra något så grundläggande som att torka sig när de vart på toaletten eller föra en gaffel mot munnen. På en del kan man  tydligt se hur olyckans fåglar bygger bo i deras glesa hår, hur de sakta inlindas i omedvetenhet, glömska och ensamhet. För vem vet vad som pågar i huvudet på den som inte längre kan yttra sina känslor, tala om sina behov?  Vet man om att ens ögon dag för dag minster sin medvetenhet, att man inte längre känner igen sin familj, har glömt hur man använder telefonen eller byter TV-kanal och därför plågas av det där TV-programmet som man ogillar så mycket? Eller är man skonsamt omedveten om vad som håller på att ske? Förstår man inte att i samma takt som ens kropp skärmar av en från sitt gamla liv gör också ens hjärna det?

Vad är ett värdigt liv? Är ett liv där man är bunden till sängen och inte kan kontrollera så mycket som en muskel i sin egen kropp trots att man i huvudet är helt klar? Är det värdigt att bli så gammal att man inte längre är medveten om ens omgivning, att hållas vid liv trots att man så tydligt redan levet det liv man önskar och inte längre ser någon mening med att fortsätta det? Är det värdigt att inte känna igen sitt barnbarn och behöva hjälp med något så enkelt som att värma sin egen mat? Vem har rätten att döma och rätten att avgöra vad ett värdigt liv är? Alla läkare som som har som uppdrag att hålla liv i tomma skal? Jag vet inte.

straffexpeditioner

"Det sägs att det är Isaac Newtons fel, att det är hans mekansiksa världsbild som i trehundra år har gjort den västerländska människan främmande för begreppet mening. Och visst: om universum är ett newtonskt urverk och människan en slumpens mikrob så är begreppet mening ingenting annat än en pinsamhet. Och i ett sådant universum är en biologisk ofullkomlig mikrob- en sådan som jag- fullkomligt försumbar. Urverket tickar vidare henne förutan. Det tickar kanske rentav bättre. Alltså är hennes tillvaro mer meningslös än de biologiska fulländade mikroberna.

Men numera vet vi att Newton bara snuddade vid verklighetens yta. Universum är inte en oföränderlig maskin, det är ett hjärta. Ett levande hjärta som vidgas och drar sig samman, som växer i det oändliga innan det krymper till en obegriplighet. Och som alla andra hjärtan är det fullt av hemligheter och mysterier, gåtor och äventyr, förändring och förvandling. Bara ett är oföränderligt: mängden massa och energi. Det som en gång har funnits ska finnas för evigt om än i ny och annorlunda form.

Varje partikel i den ofullkomliga klump som är min kropp är alltså lika evig som världsaltet. Men det unika med just denna partikelanhopning är att den vet att den finns.

Jag har ett medvetande. Däri skiljer jag mig inte från någon av de andra människorna sin omger mig, de som kan gå och tala. Och det är min övertygelse att meningen ligger gömd just där, i medvetandet. Jag vet ingenting om dess form och ingenting om dess innehåll- om meningen är en ekvation eller en dikt, en sång eller en saga- men jag vet att den finns. Någonstans. "


Ett utdrag ut Majgull Axelssons Aprilhäxan.

oh when we were seventeen

Jag vill omfamnas av det förgågna glömma nuet och andas den rökfyllda tonårsluften och leva som om allting vore på liv och död. Sota mina ögon och dra på mig den svarta och svåra kostymen, hata normaliteten och se ner på alla som inte var som oss. Ta vartenda ord Henrik Berggren skriver på största allvar och leva efter det som om det vore det enda som spelade roll. Oh this town kills you when you are young. What clowns are we? There's a place I call sorrow. I will soon be gone. Blanda dessa tunga, svarta ärliga melodier med Håkans glad-pop för att inte sjunka för långt in i det svara men fortfarande vara medveten om att allt är skit och alla andra är dumma i huvudet. För de förstår inte oss, de förstår ingenting. Det enda man behöver göra är att infinna sig i klassrummet måndag-fredag och göra läxor och prov. Inga andra krav finns. I got nothing to wait for. Nuet är en annan realitet där krav inte bara är en ekologisk märkning utan även en lika självklar del av vardagen som godis på jul. Skaffa lägenhet, fixa studielån, köpa facklittelära böcker för hundratals kronor, skriva ett vinnande Cv, ta hand om farmor, söka jobb, fixa intyg från polisen, fixa åkpass, köpa möbler, söka sommarjobb, spara pegnar, laga mat. Små bagateller som jag en gång drömde om och egentligen gillar men som just nu står mig långt upp i halsen och inte kommer fixa sig om jag inte gör det. Ibland önskar jag att jag kunde få förbli 15 år resten av livet.

Indestructible

O du ljuva barndomstrauman. Vissa skorpor ska man helst inte pilla på.



I'm gonna love you like I never been hurt before. I'm indestructible.

Louise ibland

Hon var;
den mest bekymrade tonårsflickan världen sett sedan Jean d'Arc
Hon brukade säga att vi borde skära upp våra handleder
och skriva dikter om det
Men jag förstod det aldrig för jag var kär
och för mig var du den mest självlysande och coolaste sak
Åh Louise förlåt, men jag trodde alltid alltid att du skämtade

Louise, ibland så känns du lika nära, lika hårt som förut
Louise, ibland så så svär jag på att jag ser dig skymta förbi
Louise, ibland så

Vi brukade hångla i hennes rum medan vi lyssnade på Cure
Hon sa "Min käre söte Robert och du är dom enda två som känner mitt hjärta
för min mamma, min pappa, min bror är främlingar för mig,
som stenar på en öde strand
Åh den här småstan kommer ta livet av mig till slut"

Louise, ibland så känns du lika nära, lika hårt som förut
Louise, ibland så så svär jag på att jag ser dig skymta förbi
Louise, ibland så




Lasse Lindh må vara det smörigaste som under mina tonår kom ur högtalarna,
men jag och Malin lyssnade på skiten i vilket fall. Detta är så himla 15-år så det
bara sjunger om det (hehehe..). Men jag kan fortfarande relatera till det. Jag
kommer alltid vara svart och svår. Jag får ta dem som mitt thing.
Men en sak är då säket: jag överlevde iallfall till skillnad från stackars Louise. ;)

Dagens i-landsproblem

Sitter och funderar på om jag ska vara vild och vågad och inte söka jobb i järnverket i sommar eftersom att jag:
1. Blir deprimerad av Hagfors.
2. Järnverket är typ Hagfors.
3. Jag vill inte bo hemma eftersom det typ kväver mig sakta sakta.
4. Borde satsa på att se världen
5. Har ändå gratis boende i Malmö eftersom lägenheten har 10 månaders hyra.

Jag borde söka jobb i järnverket för att om jag skulle få nåt så:
1. Skulle jag ha ett jobb.
2. Tjäna rätt bra med pengar.
3. Bo gratis.
4. Ha gång och cykelavstånd till järnverket och därmed inte behöva betala någon form av åkpass.

Ack dessa i-landsproblem. Det är ju bara att söka och tacka nej men jag tror inte jag skulle kunna göra det om jag mot all förmodan skulle få nåt.

RSS 2.0