Bloggar här numera.

På onsdag flyttar  jag till Norge. Känns jävligt gött men det värker i hjärteroten när jag tänker på att min älskade Algot inte ska med.

Till veckan börjar jag på en ny blogg. Denna känns passé.

Jag känner mig som ett sviskon, utsuget och torrt. Det finns liksom inget hopp, antigen kommer jag fortsätta skrumpna eller bli äten. Just nu befinner jag mig i en snorfylld svaka där jag plus alla annan skit måste ta en massa vuxna beslut som om jag ska jobba helgen trots att jag är sjuk. När ens hälsa blir en ekonomisk fråga vet man att man har blivit stor. Jag måste ha ett nytt jobb, helst i Ullensaker eftersom jag förmodligen har en lägenhet där men tydligen måste man söka joben för att få dem.  De kommer inte bara flygandes. Lustigt med tanke på att det är på en flygplats jag vill jobba. Jag vill  bara ta min kolestreolstinna kropp och lägga den under en hiss och be nästa resande att ta en tripp till nedre botten så att min kropp blir lika trasig som mitt sinne. Mos. En mosbricka med extra mycket Natalie tack. Det vore skönt om man kunde lämna sig själv för en stund men det är ju inte möjligt. Avlägsna hjärnan från kroppen. Undrar vem som skulle lämna vem. Lättast är nog att transportera hjärnan. Fast vad vet ett enkelt vårdbiträde om sånt.

Något jag är så förbannat jävla trött på är att ens politiska ståndpunkt ska behöva vara så jävla känsligt och att man för allt i världen inte får trampa oliktänkande på tårna. Politisk är ju livet för i helvete! Hela ens tillvaro styrs av politiska beslut och om man inte kan se det är det dags att öppna ögonen och åtminstonde orka se nån partiledardebatt för att sedan släpa sitt nedsuttna arsel till vallokalerna på valdagen. Jag är jävligt vänster i mina åsikter och det är inget jag på något vis tänker dölja eller skämmas för. Jag är en väldigt poltisk person med många åsikter som jag gärna yttrar men tydligen är det fel. Hur kan det ens vara fel? Jag är så klart medveten om att allt har sin tid och sin plats med tydligen har vi kommit så långt i detta hyssande kring den politiska ställning så vi inte ska yttra oss över huvudtaget om något som kan antyda om vart man står. Men om ingen säger något hur ska man då kunna starta debatt och få människor att tänka om?

Vi lever i en demokrati som är sjukt viktigt att bevara. Ett problem med demokrati är att man många gånger inte tänker på att den inte alltid är representativ för hela folkets vilja. Många röstar inte alls och många som röstar har ingen aning om vad de röstar på. De sistnämnda är jävligt farliga. Om man inte väljer att rösta blir inte ens vilja representarad i riksdagen men om man gör det utan att veta vad man röstar på kan vad som helst få makt att fatta beslut. Se bara på hela SD historien. Genom att prata politik i vardagen upplyser man människor samt öppnar vägar för nya tankesätt, både hos sig själv och hos andra. Sen om någon skulle ta illa upp tycker jag faktiskt att det är den personens problem och inte mitt för om man inte vågar yttra åsikter om det samhället man lever i bör man jobba lite på självkänslan eller inse att det inte är fel att tänka annorlunda. Man får göra det för vi lever som sagt var i en demokrati.

En annan intressant grej som jag också stör mig på är att man tydligen måste respektera andras politiska åsikter. Eh? Nej det måste jag inte alls det för då skulle jag lika gärna kunna skita i att gå och rösta. Jag måste acceptera att du har din åsikt och jag har min, men inte fan måste jag respektera din åsikt. Jag har ingen som helst respekt för det femte jobb-skatteavdraget, för fas-3, för regerings sätt att hantera ungdomsarbetslösheten, för kärnkraftsivrare, man-grisar osv. Jag känner inga som helst sympatier för de människor som indirekt promotar klassklyfor, könsklyftor och segregation men jag accepterar att männikor har en egen vilja och har valt att rösta på detta. Det måste jag eftersom jag är för yttrande-frihet och demokrati, men jag respekterar det inte och jag tänker definitivt inte vara tyst om det för det är när folk börjar tiga debatten stagnerar och allt flyter ihop till en grå gröt. Politisk ska vara dynamiskt och känsloladdat, folk ska uppröras och väckas men hur ska deta gå till och man inte får prata om det?

Jag vet inte hur jag på ett bra sätt ska kunna beskriva den ångest och sorg som tynger mitt bröst. Ett bra sätt finns nog inte. När man blir sviken på detta brutala vis av någon man älskar så högt som jag älskade honom räcker egentligen inte ord. Han har gjort det igen. Jocke Berg har sålt sig igen och denna gången till det vidriga företaget Disney. Han har lånat ut sin ljuva röst till Bilar 2. Jag ser hellre att han horar i sofforna på Nyhetsmorgon eller sjunger med Måns på Allsången än detta. Folklighet före Disney alla gånger, det kan till och med vara lite charmiga. Kolla bara på mitt vänsterprassel Håkan.  Men jag ska torka tårarna och gå vidare. Jag måste finna en ny mening med livet.

1. Whats your middle name? - Margaretha. Förövrigt så hade jag namnsdag igår.
2. How big is your bed? - Jag har en som är 120 och en som är 160. Den sistnämnda är min och Algots gemensamma.
3. What are you listening to right now? - Kent- Generation X
4. What are the last 4 digits in your cellphone number? - Öööööööööö?
5. What was the last thing you ate? - Cocos, banan och grädde. Mumma!
6. Last person you hugged? - En tant på jobbet .
7. How is the weather right now? - Mulet och lite kvavt.
8. Who was the last person you talked to on the phone? - Rosa.
9. What is the first thing you notice in the opposite sex? - Samma sak som hos the same sex: brösten. Man-boobs<3
10. Favorite type of food? - Thai eller nåt.
11. Do you want children? - Yeees, en hel hög!
12. Do you drink? - Jaa? Annars skulle jag skrumpna ihop och dö!
13. Ever get so drunk you don’t remember the entire night? - Oh ja.
14. Hair color? - Orange.
15. Eye colour? - Gröna.
16. Do you wear contacts/glasses? - Både och. Men helst glasögon  bara för att de är såååå fina!
17. Favorite season? - Sommar.
18. Have you ever cried over a girl/boy? - Ja då.
19. Last movie you watched? - Kommer inte ihåg.
20. What books are you reading? - Just nu Populärmusik från Vittula, Hallonbåtsflyktingen och Mammutjägarna. I lika multi-tasking.
21. Piercings? - Semptum, näsvingen och örona.
22. Favorite movie? - Vet inte men Milk ligger högt upp på listan i alla fall.
23. What were you doing before filling this out? - Läste nyhet. Så vuxen är alltså jag.
24. Any pets? - Två hundar hos mamma och pappa.
25. Dogs or cats? - Hundar alla gånger.
26. Favorite flower? - Vet inte.
27. Have you ever loved someone? - Ja som fan ogg.
28. Who would you like to see right now? - Algot. Så puttifnuttig är alltså jag.
29. Have you ever fired a gun? - Yes, och jag sköt Jennifers katt rakt genom örat. Han överlevde.
30. Do you like to travel by plane? - Nej, varken känslan eller konsekvenserna på miljön.
31. Right-handed or Left-handed? - Väldigt höger opassande nog.
32. If you could go to any place right now where would you go? - Kroatien.
33. Are you missing someone? - Bonnie, min döda hund.
34. Do you have a tattoo? - Nej men ska göra en så snart sommarn är över.
35. Do you still watch cartoons on Saturday mornings? - Haha nej, vem fan har tid med sånt? Äta, jobba, sova, dö.
36. Are you hiding something from someone? - Det gör nog alla på ett eller annat vis.
37. Are you 18? - Sen två år tillbaka. Fuck yeah!
38. What do before you go to bed? - Granskar mig själv i spegeln och tackar mig själv för allt fantastiskt jag åstadkommit under dagen.

Shit alltså vad jag är trött, helt utpumpad alltså. Jobbade 7-22 i måndags och har fortfarande inte sovit ut ordentligt eftersom jag jobbat varenda dag sen dess utom onsdag och då sov jag så jävla kasst plus att jag drömde om jobber. Not så great maybe. Men på lördag smäller det, då jävla ska jag sova! Så Hanna om du läser detta, förbered dig på en riktig långsovare!

Vad händer annars i mitt liv då? Jo just inget annat än detta. Jag jobbar som en gnu, åker buss 3,5h om dagen, sover lite hos Algot och sen är cirkeln sluten. Det ska bli så jävla gött när detta är över, detta jävla pendlandet! Det är nog det som är det jobbigaste, annars skulle det ha varit rätt lugnt faktiskt. Jobbet är kul på riktigt och de flesta arbetskamraterna är helt okej eller skit bra. Jag ska till och med ut och fika med en annan vikarie från min grupp efter jobbet imorn innan jag och Hanna bussar upp till Hagfors. Det ska bli najs. Fikat alltså, inte bussen. På lördag får vi se som sker, upp till Barktorp bär det i alla fall. Jag ska försöka få med Hanna ut på hjortron-jakt men det kan bli svårt med tanke på hennes skräck för svara hål i myrar... Det ska bli riktigt mysigt, en hel helg med Hanna. Det var inte igår om man säger så. Fast innan vår alldeles fantastiska helg i Dalarna tar vid ska vi tillsammans med Algot söka jobb så skinkorna ryker. Jag tror vi har en plan, och den verkar riktigt lovande.

(To be continued.)

Annars har jag börjat fundera över mitt framtida liv. Eller ja, åtminstonde framtida yrkesliv. Efter fem veckor i hemtjänsten känner jag mig rätt säker på att jag på ett eller annat sätt vill jobba med människor och då har en idé som länge legat och bubblat under ytan sipprat fram: gymnasielärare i samhällskunskap och geografi. Jag vill ju ha ett jobb som berör samhällsfrågor, miljö, politik mm där jag kan påverka människor. Nej, jag vet att jag inte kan pracka mina politiska ideal på barnen men jag kan åtminstonde inom skolverkets ramar ge dem en god grund för att göra medvetna val. Typ. Jag tänker att hela grejen vore nåt för mig, prata dagarna i ända, planera, schyssta arbetstider. Men jag vet inte, något säger mig att jag inte är ämnad för att undervisa men sen när jag tänker på vad många nötter det är som blir lärare är det bara att konstatera att skadan redan är skedd. Och på allt detta sen måste jag få tillägga att Gustav Fridolins tal under Almedalen (han är lärare alltså) var så sjuk inspirerande. Sjuuuuuukt inspirerande. Bara så ni vet.


Pösspöss

(24 dar som jag måste vara kvar i Värmland. Wohooooo! :D:D)

Jag är så arg och ledsen på allt hemskt som händer i världen. Det senaste är torkan i Afrika. När jag arbetade idag och var inne hos en tant gick det ett reportage om det på nyhetsmorgon med en hel del klipp på undernärda utmärglade barn. Jag tog så illa vid mig att jag gick på toaletten och grät en skvätt. Jag hatar att världen ska behöva vara så jävla orättvis, att barn ska behöva svälta bara för att de bor på fel plats och resten av världen inte gör ett uns av vad den kan för att de begränsas av vårt ekonomiska systems ramar. Jag blir också arg över min egna otillräcklighet. När tanterna på jobbet frågar vad jag vill bli när jag blir stor brukar jag svara "större" men egentligen vill jag nog bli allsmäktig för min högsta dröm är att få ett jobb där jag kan förebygga. förhindra och underlätta sådana hära situationer. Men vem fan kan göra det egentligen när resten av världen går åt ett allt mer individualiskt håll? Det suger så jävla hårt allt det här, och det kommer bara att bli värrer på grund av klimatförändringen.

Okej, nu vill jag faktiskt veta: vilka är ni som läser min blogg? WHO ARE YOU?

Jordens medeltemperatur har knappt stigit med en grad. Världens politiker har enats om att den inte får stiga mer än 2 grader (vilket forskare har kommit fram till att den kommer göra med tanke på den mängd växthusgaser vi fortsätter att pumpa ut i atmosfären). Förlorade skörder, översvämmning i Pakistan, orkaner i Västindien och USA etc etc. Listan kan göras lång. Det finns inga fördelar med klimatförändringen, inga alls. Att vara så naiv att man "ser fram mor varmare väder" här i Norden är att bita sig själv i röven. Men det är de minst skyldiga som vi redan utnyttjat i hundratals år som drabbas först- videon ljuger inte.

Jag är så taggad på hösten, den kommer bli så himla bra! Jobba, jobba, jobba i Norge, bo med min underbara Algot och ha finaste Hanna runt hörnet. Det om något kommer bli amazing, vi har aldrig bott nära varandra. Sex veckor i London, annars har flera mil keept us apart (finns det något bra sätt att säga det på svenska?). Fast då är väl problemet att jag faktiskt ska ha ett jobb också, men det löser sig tids nog. På tisdag blir det i alla fall arbetsförmedlingen. Inte för att jag har någon som helst tilltro till att de ska hjälpa mig att finna ett jobb, men allt det administrativa som skattekort och dylikt lär de nog kunna hjälpa mig med. Men jag är egentligen inte speciellt orolig för att inte få ett jobb:arbetslösheten är 2,5% i Norge om jag minns rätt, de vill gärna anställa svenskar, jag har tidigare utomlandserfarenhet, jag är driven på gränsen till ohälsomsamt. Lite som Blondinbella med andra ord, fast humana och rättivisa politiska åsikter, verklighetsförankring och snyggare pojkvän. (Observera att jag skämtar, jag vet att jag inte ens är hälften så framgångsrik som Blondinbella, det ligger inte så mycket pengar i att jobba på hemtjänsten). (Observera att det också var ett skämt, jag är en nolla jämfört med henne.) (Observera att det också var ett skämt, jag är ingen nolla, jag är en nolla komma nolla och borde vara full resten av livet.) Jag kanske borde läsa på distans istället för att jobba. Jag är ju rätt bra på självdistans, och distans som distans. Eller?