Bloggar här numera.

På onsdag flyttar  jag till Norge. Känns jävligt gött men det värker i hjärteroten när jag tänker på att min älskade Algot inte ska med.

Till veckan börjar jag på en ny blogg. Denna känns passé.

Jag känner mig som ett sviskon, utsuget och torrt. Det finns liksom inget hopp, antigen kommer jag fortsätta skrumpna eller bli äten. Just nu befinner jag mig i en snorfylld svaka där jag plus alla annan skit måste ta en massa vuxna beslut som om jag ska jobba helgen trots att jag är sjuk. När ens hälsa blir en ekonomisk fråga vet man att man har blivit stor. Jag måste ha ett nytt jobb, helst i Ullensaker eftersom jag förmodligen har en lägenhet där men tydligen måste man söka joben för att få dem.  De kommer inte bara flygandes. Lustigt med tanke på att det är på en flygplats jag vill jobba. Jag vill  bara ta min kolestreolstinna kropp och lägga den under en hiss och be nästa resande att ta en tripp till nedre botten så att min kropp blir lika trasig som mitt sinne. Mos. En mosbricka med extra mycket Natalie tack. Det vore skönt om man kunde lämna sig själv för en stund men det är ju inte möjligt. Avlägsna hjärnan från kroppen. Undrar vem som skulle lämna vem. Lättast är nog att transportera hjärnan. Fast vad vet ett enkelt vårdbiträde om sånt.

1. Whats your middle name? - Margaretha. Förövrigt så hade jag namnsdag igår.
2. How big is your bed? - Jag har en som är 120 och en som är 160. Den sistnämnda är min och Algots gemensamma.
3. What are you listening to right now? - Kent- Generation X
4. What are the last 4 digits in your cellphone number? - Öööööööööö?
5. What was the last thing you ate? - Cocos, banan och grädde. Mumma!
6. Last person you hugged? - En tant på jobbet .
7. How is the weather right now? - Mulet och lite kvavt.
8. Who was the last person you talked to on the phone? - Rosa.
9. What is the first thing you notice in the opposite sex? - Samma sak som hos the same sex: brösten. Man-boobs<3
10. Favorite type of food? - Thai eller nåt.
11. Do you want children? - Yeees, en hel hög!
12. Do you drink? - Jaa? Annars skulle jag skrumpna ihop och dö!
13. Ever get so drunk you don’t remember the entire night? - Oh ja.
14. Hair color? - Orange.
15. Eye colour? - Gröna.
16. Do you wear contacts/glasses? - Både och. Men helst glasögon  bara för att de är såååå fina!
17. Favorite season? - Sommar.
18. Have you ever cried over a girl/boy? - Ja då.
19. Last movie you watched? - Kommer inte ihåg.
20. What books are you reading? - Just nu Populärmusik från Vittula, Hallonbåtsflyktingen och Mammutjägarna. I lika multi-tasking.
21. Piercings? - Semptum, näsvingen och örona.
22. Favorite movie? - Vet inte men Milk ligger högt upp på listan i alla fall.
23. What were you doing before filling this out? - Läste nyhet. Så vuxen är alltså jag.
24. Any pets? - Två hundar hos mamma och pappa.
25. Dogs or cats? - Hundar alla gånger.
26. Favorite flower? - Vet inte.
27. Have you ever loved someone? - Ja som fan ogg.
28. Who would you like to see right now? - Algot. Så puttifnuttig är alltså jag.
29. Have you ever fired a gun? - Yes, och jag sköt Jennifers katt rakt genom örat. Han överlevde.
30. Do you like to travel by plane? - Nej, varken känslan eller konsekvenserna på miljön.
31. Right-handed or Left-handed? - Väldigt höger opassande nog.
32. If you could go to any place right now where would you go? - Kroatien.
33. Are you missing someone? - Bonnie, min döda hund.
34. Do you have a tattoo? - Nej men ska göra en så snart sommarn är över.
35. Do you still watch cartoons on Saturday mornings? - Haha nej, vem fan har tid med sånt? Äta, jobba, sova, dö.
36. Are you hiding something from someone? - Det gör nog alla på ett eller annat vis.
37. Are you 18? - Sen två år tillbaka. Fuck yeah!
38. What do before you go to bed? - Granskar mig själv i spegeln och tackar mig själv för allt fantastiskt jag åstadkommit under dagen.

Shit alltså vad jag är trött, helt utpumpad alltså. Jobbade 7-22 i måndags och har fortfarande inte sovit ut ordentligt eftersom jag jobbat varenda dag sen dess utom onsdag och då sov jag så jävla kasst plus att jag drömde om jobber. Not så great maybe. Men på lördag smäller det, då jävla ska jag sova! Så Hanna om du läser detta, förbered dig på en riktig långsovare!

Vad händer annars i mitt liv då? Jo just inget annat än detta. Jag jobbar som en gnu, åker buss 3,5h om dagen, sover lite hos Algot och sen är cirkeln sluten. Det ska bli så jävla gött när detta är över, detta jävla pendlandet! Det är nog det som är det jobbigaste, annars skulle det ha varit rätt lugnt faktiskt. Jobbet är kul på riktigt och de flesta arbetskamraterna är helt okej eller skit bra. Jag ska till och med ut och fika med en annan vikarie från min grupp efter jobbet imorn innan jag och Hanna bussar upp till Hagfors. Det ska bli najs. Fikat alltså, inte bussen. På lördag får vi se som sker, upp till Barktorp bär det i alla fall. Jag ska försöka få med Hanna ut på hjortron-jakt men det kan bli svårt med tanke på hennes skräck för svara hål i myrar... Det ska bli riktigt mysigt, en hel helg med Hanna. Det var inte igår om man säger så. Fast innan vår alldeles fantastiska helg i Dalarna tar vid ska vi tillsammans med Algot söka jobb så skinkorna ryker. Jag tror vi har en plan, och den verkar riktigt lovande.

(To be continued.)

Annars har jag börjat fundera över mitt framtida liv. Eller ja, åtminstonde framtida yrkesliv. Efter fem veckor i hemtjänsten känner jag mig rätt säker på att jag på ett eller annat sätt vill jobba med människor och då har en idé som länge legat och bubblat under ytan sipprat fram: gymnasielärare i samhällskunskap och geografi. Jag vill ju ha ett jobb som berör samhällsfrågor, miljö, politik mm där jag kan påverka människor. Nej, jag vet att jag inte kan pracka mina politiska ideal på barnen men jag kan åtminstonde inom skolverkets ramar ge dem en god grund för att göra medvetna val. Typ. Jag tänker att hela grejen vore nåt för mig, prata dagarna i ända, planera, schyssta arbetstider. Men jag vet inte, något säger mig att jag inte är ämnad för att undervisa men sen när jag tänker på vad många nötter det är som blir lärare är det bara att konstatera att skadan redan är skedd. Och på allt detta sen måste jag få tillägga att Gustav Fridolins tal under Almedalen (han är lärare alltså) var så sjuk inspirerande. Sjuuuuuukt inspirerande. Bara så ni vet.


Pösspöss

(24 dar som jag måste vara kvar i Värmland. Wohooooo! :D:D)

Jag är så arg och ledsen på allt hemskt som händer i världen. Det senaste är torkan i Afrika. När jag arbetade idag och var inne hos en tant gick det ett reportage om det på nyhetsmorgon med en hel del klipp på undernärda utmärglade barn. Jag tog så illa vid mig att jag gick på toaletten och grät en skvätt. Jag hatar att världen ska behöva vara så jävla orättvis, att barn ska behöva svälta bara för att de bor på fel plats och resten av världen inte gör ett uns av vad den kan för att de begränsas av vårt ekonomiska systems ramar. Jag blir också arg över min egna otillräcklighet. När tanterna på jobbet frågar vad jag vill bli när jag blir stor brukar jag svara "större" men egentligen vill jag nog bli allsmäktig för min högsta dröm är att få ett jobb där jag kan förebygga. förhindra och underlätta sådana hära situationer. Men vem fan kan göra det egentligen när resten av världen går åt ett allt mer individualiskt håll? Det suger så jävla hårt allt det här, och det kommer bara att bli värrer på grund av klimatförändringen.

Okej, nu vill jag faktiskt veta: vilka är ni som läser min blogg? WHO ARE YOU?

Jag är så taggad på hösten, den kommer bli så himla bra! Jobba, jobba, jobba i Norge, bo med min underbara Algot och ha finaste Hanna runt hörnet. Det om något kommer bli amazing, vi har aldrig bott nära varandra. Sex veckor i London, annars har flera mil keept us apart (finns det något bra sätt att säga det på svenska?). Fast då är väl problemet att jag faktiskt ska ha ett jobb också, men det löser sig tids nog. På tisdag blir det i alla fall arbetsförmedlingen. Inte för att jag har någon som helst tilltro till att de ska hjälpa mig att finna ett jobb, men allt det administrativa som skattekort och dylikt lär de nog kunna hjälpa mig med. Men jag är egentligen inte speciellt orolig för att inte få ett jobb:arbetslösheten är 2,5% i Norge om jag minns rätt, de vill gärna anställa svenskar, jag har tidigare utomlandserfarenhet, jag är driven på gränsen till ohälsomsamt. Lite som Blondinbella med andra ord, fast humana och rättivisa politiska åsikter, verklighetsförankring och snyggare pojkvän. (Observera att jag skämtar, jag vet att jag inte ens är hälften så framgångsrik som Blondinbella, det ligger inte så mycket pengar i att jobba på hemtjänsten). (Observera att det också var ett skämt, jag är en nolla jämfört med henne.) (Observera att det också var ett skämt, jag är ingen nolla, jag är en nolla komma nolla och borde vara full resten av livet.) Jag kanske borde läsa på distans istället för att jobba. Jag är ju rätt bra på självdistans, och distans som distans. Eller?

Long time, no see. I'm a very busy girl, working and enjoying my life even though it's quite boring at the moment. But soon it'll change. I hope. Well, well.. A better update will come soon, very soon. But first some birthday-cake and work.

Ciao

Om fem timmar ringer klockan, om sex timmar går bussen, om åtta timmar går tåget, om elva timmar är jag i Stockholm och hos Rosa. Ska bli så himla kul att komma dit och hälsa på henne och att få se lite mer av Stockholm!

Jag älskar verkligen att åka bort! Jag är nog född i en kappsäck, född att vandra, typ. Jag längtar ständigt bort, drömmer varje vaken minut om att få resa bort, se nya platser, lära känna nya människor, uppleva nya saker. En känsla som blir allt mer påtaglig. Jag vill bort, bort, bort även fast jag nyss kom. Värmland är ett avslutat kapitel för mig, fast det har det nog egentligen vart sen högstadiet. Stundvis känns det nästan som ett misstag att jag tog jobbet i Karlstad fast jag samtidigt vet att jag gillar att vara här lite grann också (plus att jag bara fick en annan anställningsintervju och det jobbet hade inte dragit in ens hälften av det jag kommer tjäna nu, och om man vill resa måste man kunna betala för sig. Haha.) men just nu känns åtta veckor så jävla lång tid. Det känns nästan som att världen kommer försvinna innan jag hunnit träffa den. Fast jag är ju inte dum, jag fattar ju att den stannar kvar. Egentligen är jag nog en rätt tragisk människa. Kan inte leva i nuet, bara längta till det som komma skall.

Jag är nog en rätt rotlös människa, det finns ingen plats jag verkligen känner mig hemma på. Jag kan känna att jag bor någonstans, att det är skönt att ligga i sin säng, använda sina saker, få bestämma sina egna rutiner men det finns samtidigt ingenstans som för mig är oersättlig. Jag menar, någon stans måste jag bo, men jag kan inte se mig spendera längre perioder på en och samma plats. Det är förhoppningsvis någonting som går över, som jag växer i kapp för annars kommer jag aldrig klara av att börja läsa på högskola/universitet igen. Ett nomadliv, dä skull att va nö dä!

Tjänare bloggen! Jag åkte till Algot igår och sov där i natt så hela för- och eftermiddagen har jag spenderat i min favorit stuga i min favoritskog hos min favoritmänniska. Mysigt. Jag tog mig till och med dit med buss igår vilken fick mig att känna mig grön och skön. Höhö.

Jag tog bussen från Karlstad till Filipstad till Malmbackarna. På bussen satt det två tanter som klagade på hemtjänsten: allt hade blivit så mycket sämre, personalen numera var dum i huvudet och snodde både smycken och tabletter men värst av allt var de outbildade ungdomarna. Ja usch för dom. Kunde inte låte bli att säga att jag var en sån ungdom (vi har liksom bara tre på bussen och vi satt längst fram så det var inte som att jag skrek från bakre delen av bussen). De verkade tycka att den faktan var lite jobbig så de gav sig på politikerna och pengafördelningen istället. Hehe, kände nästan för att säga att jag satt i kommunstyrelsen någonstans och hade hand om ekonomin men kände att det var att gå för långt. Bäst att hålla sig till sanningen!

Förävrigt har jag fått frågan på jobbet (av två olika från personalen!) om jag är gift Broquist och om jag har några barn och på bibloiteket idag fick jag frågan om jag verkligen var Natalie född 91 när de skulle leta upp mig i datorn. Det måste vara rynkorna och åderbrocken. Plus att jag har fått problem med ryggen, höfterna (!), en fot och ett knä. Så måste det vara, min haltande gång och röd-blå-randiga ben och veckade ögonvrår avslöjar mig! Min ungdom kommer aldrig igen...

Jag har tänkte leva efter den principen ett par veckor nu, känns vettigt med tanke på hur rastlös jag är. Tyvärr är det väl inte lika rockigt som det låter, no sex, drugs and rockn'roll här inte. Åtminstonde inte drugs and rock n 'roll. Och ett vackert lik blir jag nog inte heller med tanke på hur jag ser ut nu, fast om jag är död stör ju inte det mig.

Anyway, imorn har ja kurs i Karlstad, åker sen till Algot och stannar där tills tisdags kväll nån gång. På onsdag bär det av till Hammarö på kurs, hem igen och passa hundarna, på torsdag blir det Karlstad igen på kurs och på fredag åker jag till Stockholm och hälsar på Rosa tills på söndag. Måndagen därpå börjar jag jobba och kör då en fem dagars arbetsvecka, varav en dag är 07-22. Känns skönt att ha nåt att göra så jag inte behöver tänka så mycket. Ska bli förbaskat kul att hälsa på Rosa också, speciellt när det är så vackert väder. Det kan vara bra för min inställning gentemot Stockholm stad.

Nu ska jag packa upp resten av min flyttpackning. Om jag inte gör det nu kommer det förmodligen inte bli gjort över huvud taget. "Det är snart augusti, ska ändå kila vidare då. Varför packa upp?". Typ så lat är jag. Men någon ska vara det också. Nej, packa upp var det!

Härra.

Ikväll var jag och kollade på studentrevyn, den var sådär relativt halvkass som revyer brukar vara när det är ett gäng fulla studenter håller i den. Men den hade onekligen sina höjdpunkter.

Det känns sjukt att det är rätt så exakt ett år sedan jag tog studenten. Sjukt på ett bra sätt. Jag skulle för allt i livet inte vilja göra om det, inte gymnasiet eller själva studentdagen. Studenten var lite som midsommar och julafton: jävligt överskattat. Men i förhållande till jul var det underbart. Men ni fattar principen. Det var då, och låt det vara då. Jag är nöjd med vad jag åstadkommit det senaste året, fyra månader i London, ett halvår i Malmö. Lite smalare, lite lyckligare, lite mindre självföralt, lite mer självrespekt och lite bättre självförtroende. Och väldigt mycket mindre Hagfors. Jag vill inte tillbaka till det gamla fast jag vill inte ha det som det är nu heller. Jag har vart i Hagfors i drygt en vecka och är redan rastlös och olycklig. Den här stan har aldrig gjort nån glad, den är rutten med en fin fasad lika trasig inuti som du och jag. Drömmen skulle vara att bara släppa allt och dra så långt från Sverige som det bara går. Men nu ligger det till så fint att jag har sommarjobb i Karlstad så det får vänta i nio veckor. Nio veckor av ångest. Mysigt.

Det bästa med att ha en blogg är att man kan vara hur självömkande som helst, ingen kan klaga på det liksom. Min blogg, mina känslor och om man stör sig är det bara att skita i att läsa.

Jag hatar mitt liv. Ha!

Jag har för första gången i mitt liv ett riktigt jobb! Och jag älskar det! Inte bara att jag har ett jobb, utan jobbet i sig också. Jag ska jobba för Karlstads hemtjänst och börjar på riktigt den 20 juni men har haft tre gå-bredvid-dagar nu och det har vart kul som attan. De flesta läser som detta  undrar säkert hur jag kan tycka att det är kul att "torka bajs" som nog är det första de flesta tänker på när de hör ordet hemtjänst. Men det roliga överväger de mindre roliga detaljerna för att torka  rumpor är inte det enda som görs. Det känns bra att ha ett jobb där jag gör skillnad, även om det inte är för kollektivet utan för den enskilde individen. De flesta vårdtagare är så snälla och blir så glada när man kommer och personalen är också jätte snälla. Plus att det är ett jävligt effektivt tidsfördriv och hjälper mig att sova: efter två dagar bredvid avslutade jag med 14 timmars sömn. Jag tror inte jag har sovit så länge sen jag kom hem från festival senast. Haha. I loooove my job!

Nu kommer det lite personliga tankar från Nat the Brat här. Jag håller just nu på att packa ihop mina saker i lägenheten eftersom jag i morgon beger mig till Värmlandsskogarna för att översomra där. Skulle skriva att jag flyttar men jag ser det hellre som att jag är på ett långvarigt besök. Hagfors är inte speciellt hemma för mig, mer en plats som kan vara kul att besöka 3 gånger om året. Hehe. Men nu ska jag i alla fall bo där i sommar eftersom jag fått sommarjobb på Karlstads hemtjänst 8 veckor. Kommer bli gött när lönen kommer. Nästa anhalt blir Norge drygt ett halvår för att tjäna ytterligare lite pengar och sen ska jag bege mig ut på äventyr. Nya Zeeland är bestämt och om inte så bestämmer jag det nu. Så nu är det bestämt. Fast det kommer bli fler platser, jag ska se hela världen innan jag börjar plugga på riktigt vilket kommer ta minst ett år, men säkert två. Är sjukt skoltrött så lyckoruset när jag skickade in den sista hemtentan idag var utan gränser.

Annars händer inte så mycket i mitt liv. Känns rätt tomt och innehållslöst. Jag känner mig inte speciellt självuppfylld utan glider mest omkring mellan oproduktivitet och ihålighet och väntar på att nåt ska hända som ger mig lite tillfreställelse. Helst ska jag väl bekanta mig med en tänkare eller nåt som vill sitta uppe hela nätterna och dricka rödvin och röka cigariller och prata om livets mysterium, dess orättvisor och om allt ont här i världen. Vrida och vända på vartenda problem och perspektiv tills det blir så urvattnat att ämnet inte ens längre är värt att nämna. Någon som brinner och engagerar, inspirerar och inger hopp. Jag kanske ska börja lobba för en legalisering av hasch, glida runt i en ständig drogdimma. Uppmuntrande. Så roligt är mitt liv just nu alltså.

Förövrigt har jag satt rekord i PMS: två veckor innan bägaren rann över så att säga. Allt eftersom min mens återhämtar sig från jag-vet-inte-vad blir mina PMS perioder bara hemskare. Jag känner mig som draken i Shrek innan hon blir snäll. Det kommer säkert sluta med att jag måste äta medicin mot PMS. Vem annars liksom. Jag har redan haft allt möjliga åkommor se en till till samlingen för nog inget skillnad. Bring it on bitch!

Idag när jag cyklade runt och skulle sätta upp annonser på mig cykel fick jag punktering på bakhjulter. Ödets ironi? Karma? Är det för allt godis jag snattade eller matteprovet jag fuskade på 8:an? Eller för att jag drack rusdrycker som minderårig? Why?!

Just nu är jag så jävla missnöjd med allt. Med mitt liv, med mitt hår, men matutbudet hemma. ALLT! Jag är uttråkad och känner mig rotlös och vill bara iväg. Jag behöver inget hem, jag vill inte ens ha ett hem. Jag vill resa, uppleva nya platser, lära känna nya människor och förfäras och förälska mig i nya kulturer. Jag vill upptäcka Afrika, tågluffa i Asien, vandra i Anderna och valla får på Nya Zeeland. Bort från Sveirge, bort från Malmö, bort från Värmland. Bort bort bort. Åka utan att se mig om, utan att tänka bara fly från det här jävla landet som jag egentligen älskar. Jag är rastlös samtidigt som jag inget hellre vill än att flytta in i ett torp, skaffa hundar och katter och kanske ett par ankor och på sikt 11 barn. Men den tanken kväver mig lite. Helst av allt vill jag i resten av mitt liv glida runt från plats till plats, insupa världen innan det är för sent, innan domedagsklockorna klämtar och allt havererar. Jag befinner mig i upplösningstillstånd. Jag vet varken in eller ut. Jag tillhör ingen plats. Ingenstans är mitt hem. Mina livsdrömmar känns obetydliga samtidigt som de sliter i mig. Jag vill leva ett obekymmersamt liv samtidigt som jag älskar kaoset. Fast nu vill jag bara bort. Jag är fast till den 14 august, sista arbetsdagen, sen är jag fri en lite stund till. Jag vill att det ska bli 2012, jag vill köpa det där jävla work-and-travelling-passet till Nya Zeeland, ta min man och vara borta på obestämdtid, se obestämda platser.

Är det bara jag som får ångest av att vara trött? Det är verkligen så sjukt jobbigt. Allt blir jobbigt. Diska, plugga, gå ut och gå etc. Intressant.se typ. Men seriöst, jag dör av trötthet. Jag har börjat mitt nya liv nu: sömnavgiftning. Eftersom jag har fått sommarjobb på hemtjänsten i Karlstad kommer jag vara tvungen att gå upp runt fyra vissa mornan för att hinna ta bussen och detta är kanske inte så lyckat för någon som måste tvinga sig ur sängen när klockan ringer tio . Så jag har tagit tag i det, inte en minut senare än åtta ska jag gå upp på vardagar för att "komma i form" tills jobbet börjar. Idag gick jag upp så tidigt som sju. Vuxenpoäng till mig! Hur fan klarade jag av grundskolan/gymnasiet? Då gick man ju upp för sju fem dar i veckan. Sicksicksick!

när jag borstar tänderna borstar jag dem inte. jag försöker ta livet av dem.

när jag lagar mat gör jag det halvhjärtat. det blir tråkigt i längden att laga sin egen mat 3 ggr/dag.

jag är (lite) rädd för spindlar, mörker, trånga utrymmer, höga höjder, ormar, insekter etc.

den värsta känslan är övergivenhet.

den bästa känslan är glädje.

jag är bäst på att vara cynisk.

jag är sämst på att inte vara cynisk.

jag lyssnar på musik som gör mig glad eller får mig att känna mig förstådd.

jag pratar mindre nu än när jag var ung.

jag tycker om andras sällskap.

kärlek är ett brev skickat tusen gånger.

i somras var jag arbetslös och på Arvikafestivalen. Besökte även storstade Årjäng och kuststaden Strömstad.

sist jag grät var imorse, eller igår morse. minns inte. eller båda kanske? haha

när jag vill tänka .. mitt problem är nog snarare att jag inte kan sluta tänka.

när jag bakar äter jag för mycket av smeten/degen.

just nu tänker jag på mitt framtida liv. som vanligt längtar jag bort.

idag har jag vaknat, tvättat, spelat TV-spel, kekat och legat i soffan.

ikväll ska jag se klart på Blood Daimond med Algot.

imorgon kommer jag vara i skolan på ett otroligt tråkigt seminarium. Bara en vecka kvar av skiten nu!

min mobiltelefon är helt fucked up och stänger av sig titt som tätt.

när jag vaknar på morgonen vill jag dö.

om jag var ett djur skulle jag vara en flatlus. Kliar, irriterar och ingen vill ha den.

Fredag
Gick up kvar över sju (!), det tidigaste jag gått upp på över en månad för jag hade klipptid halv tio, så halv tio infann jag mig på en salong ute på västra hamnen. Det är en studentsalong så det kostade bara 140 kr. Svintot rök och jag klippte page, men tyvärr ser det ut som en "feg page" men jag orkade inte säga att jag ville ha mer lutning eftersom hon fortfarande bara var en elev och jag hade redan varit där 1,5h. Med mig därifrån fick jag en sk. färgbomb, typ som hårfärg i hårinpackningsformat. Det kändes bra, röd färg släpper ju så fort!

På vägen hem bestämde jag mig för att sväng in på Myran och vilka fynd jag gjorde! Ett spar i stort sett sprak nya vans till mig fort blott 100:-, en svart fin klänning för 85:- och ett par nya kängor till Algot för den blygsamma summan 400:-. När jag köade försökte en tant tränga sig före men jag stod på mig och höll min plats men när jag sen skulle betala kom två karlar med en säng och trängde sig före. Jag kände att jag låg i underläge och lät dem hållas.

Resten av dagen regnade det, jag hade ångest över att Harry Potter-boken var urläst och grät av ångest, sorg och lycka. Hon kan att hon där där J.K Rowling.

Lördag
Eftersom Algot är en sån utomhus människa drog jag med honom på en trip till nationalparken Skäralid. Det är ett område skog och en sprickdal från när inlandsisen drog fram. Mycket vacket! Det var att nåt annat än Mana dä! Sträckan vi gick var 7,4 km lång och uppskattad tid var 4h men vi kom runt på strax 3. Ni som känner mig vet att jag är klumpig och har svaga fotleder men jag kan säga att igår överträffade jag mig själv och bjöd gudarna på en syn som heter duga! Cirka en kilometer av sträckan var bara sten (bild finns att skåda i tidigare inlägg) och jag tog mig fram, smidig som en skadeskjuten antilop dock, men jag gjorde det. Innan vi påbörjade hemresan köpte jag en kopp kaffe för 22 kr (GI-utbudet var inte så stor om man säger så) och Algot en Calippo cola.

Söndag
Vaknade vid tio och var makabert trött. Har släpat mig genom dagen men åtminstinde lyckats diska, läsa, vart ute och gått och köpt tågbiljetter så på torsdag 22.00 anländer jag till Karlstad och lämnar stan lika snabbat som jag kom lördag 13.10. Känns inte så superkul att spendera cirka 14 timmar på tåg inom loppet av tre dagar, men vad gör man inte för jobbet. Eller ja, the future jobb da.